lu.se

Företagsekonomiska institutionen

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Lundaekonomer: Så kan samarbetet med Kina förbättras

Publicerad: 2018-11-01

Hur bör Sverige arbeta med Kina inom innovation, forskning och högre utbildning? Det är frågor som besvaras i en ny rapport som professor Sylvia Schwaag Serger och docent Tommy Shih har skrivit på uppdrag av regeringen.

Shanghai. Foto: Istock

Sextio sidor rapport och över hundra sidor bilagor. Så omfattande är utredningen av hur den svenska regeringens arbete med att främja svensk-kinesisk samverkan inom innovation, forskning och högre utbildning kan förbättras. Sylvia Schwaag Serger tror att tillit är en av vägarna till framgångsrika samarbeten.

Vilka är de största utmaningarna för svenska företag, forskare och studenter som söker sig till Kina?
– För det första så finns det ett problem i att många som har vistats i Kina ofta har en ögonblicksbild av landet, som är extremt präglad av sin tid. Olika personers syn på Kina kan därmed se väldigt olika ut, beroende på om de var där på 1980-talet, 90-talet eller i nutid. Kina förändras så otroligt fort, vilket gör att om man lyssnar för mycket på någon med en gammal bild så kanske det inte är lämpliga råd man får. Det är en otrolig utmaning att hålla sig á jour gällande Kina och förstå vad som händer på alla olika nivåer, säger Sylvia Schwaag Serger.

– För det andra så finns det i dag ett antal stora svenska företag som är duktiga och som har jobbat med Kina länge, vilket ger dem ett institutionellt minne. Vi som jobbar på lärosäten och i den offentliga sfären borde dra nytta av företagens kunskap och inspireras av hur de har jobbat.

– Sist men inte minst, så menar jag att tiden för mer allmänna ”lära känna”-delegationsresor till Kina är över. Från kinesiskt håll vet man vad man vill få ut av möten med internationella gäster, men från svenska sidan är fortfarande så att man åker till Kina och ”kollar lite”. Vi måste komma ihåg att de tunga beslutsfattarna bland kineserna har hela världen som uppvaktar dem.

Går de här budskapen fram? Blir det förändring?
– Det har redan skett förändringar sedan jag först började prata om det här i Sverige. Jag har länge sagt att vi måste koordinera oss bättre. Sverige är ett litet land, men lärosäten och kommuner tror ändå att vi ska konkurrera med varandra i Kina. Där tror jag snarare att det kan vara smart att samarbeta, och det börjar hända nu. Det finns redan ett Team Sweden för Kina, där UD samlar människor som jobbar med Kina på olika nivåer. Generellt handlar det hela om att vi bör sätta oss in i frågor som rör Kina bättre och skaffa oss en mer djupgående kompetens.

– En annan sak är att vi bör fundera på hur vi kan stärka Kina-undervisningen i skolorna. En stor utmaning för framtiden är att många av oss kommer behöva förhålla oss till Kina, både vad gäller utbildning och affärer. Det kräver en viss baskompentens för att själv kunna fatta beslut och inte vara beroende av så kallade Kina-experter.

Vad är den största utmaningen för kinesiska forskare och studenter som söker sig till Sverige?
– För kinesiska studenter är studievalet ett viktigt strategiskt beslut med tanke på den framtida karriären. Därför är de också beredda att betala för en bra utbildning och därför är det många kineser som studerar i USA i dag. Men de flesta vill också kunna skaffa sig lite arbetslivserfarenhet. Det är bättre att kunna komma hem och säga att ”jag har inte bara pluggat på Harvard, jag har också jobbat i ett labb i fem år”. Det är inte så lätt för kinesiska studenter att kunna göra något sådant i Sverige i dag.

– Många kinesiska studenter som kommer till Sverige under ett år umgås bara med andra kineser. Hur kan vi skapa möten där både kinesiska studenter och svenska studenter träffas och drar nytta av varandra? Samarbete måste byggas på tillit. Och tillit skapas inte över en natt – det tar lång tid att bygga upp. I dessa tider där vi globalt inte verkar lita på varandra och det finns tendenser till nationalism och protektionism, där tycker jag att vi behöver se att långvariga relationer är viktiga för att kunna samarbeta. Kanske träffas man redan som studenter och bygger en tillitsfull relation med den tiden som grund.

Vad hoppas du händer med rapporten och dess innehåll nu?
– Jag hoppas att rapporten kan bidra till en saklig och kunskapsbaserad diskussion bland olika aktörer. Det finns inga standardlösningar, men om man menar allvar med att vilja samarbeta med Kina, vilket man bör göra precis som med andra länder, så ska man sätta sig in i frågorna och ta sig tid att lära känna samarbetspartnern. Jag hoppas att vi med vår rapport och dess bilagor har kommit med ett kunskapsunderlag som både företag, lärosäten och offentlig sektor kan ha nytta av.

Rapporten ”Sverige och Kina – stärkt samverkan för en hållbar framtid” som PDF

Rapportens bilagor som PDF

Om rapportförfattarna

Sylvia Schwaag Serger. Foto.

Sylvia Schwaag Serger är prorektor vid Lunds universitet samt professor i forskningspolitik vid Ekonomihögskolan i Lund. Hon har lång erfarenhet av att jobba med frågor som rör Kina, bland annat från sin tid som teknisk attaché i Peking, internationellt ansvarig för Vinnova och som rådgivare för svenska departement, EU-kommissionen och OECD.

Sylvia befinner sig för närvarande i USA. Åter i Sverige och Lund den 9 november då hon föredrar Kina-rapporten för Ekonomihögskolans rådgivande kommitté.

Intervju med Sylvia inför hennes professorsinstallation

Mer om Sylvia Schwaag Serger

Tommy Shih. Foto.

Tommy Shih är docent i företagsekonomi på Lunds universitet och Kina-ansvarig på Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, STINT.

Frågor om rapporten? Kontakta Tommy på tommy.shih@fek.lu.se.

Tommy Shihs forskning i Lunds universitets forskningsportal

Mer om rapporten

Bakgrunden till utredningen ”Sverige och Kina – stärkt samverkan för en hållbar framtid” är att Sverige i dag har svagare forsknings- och innovationskopplingar med Kina än med Nordamerika och Europa. Samtidigt har Kina näst störst andel av världens investeringar i forskning och utveckling (FoU) och har nyligen rankats bland de 20 mest innovativa länderna i världen.

Rapporten slår fast att samarbeten bör utgå från ömsesidig nytta och en medvetenhet om skillnader i lagar och normer (till exempel när det gäller personlig integritet, äganderätt, individuella rättigheter och rättssäkerhet), men även synen på relationen mellan staten och individen.

Läs mer om uppdraget och rapporten på regeringen.se

Mer om rapporten på stint.se

Artikel om rapporten i tidningen Universitetsläraren