lu.se

Företagsekonomiska institutionen

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Nya professorn: ”Forskare måste skapa hållbara alternativ till kapitalismen”

Publicerad: 2019-06-13

Från Greta Thunbergs upprop angående klimatförändringarna till studenter och lärare som ifrågasätter hållbarheten i våra måltider och resor – det finns många röster för att rädda planeten. Ester Barinaga är professor i socialt entreprenörskap och önskar att forskare och entreprenörer i större utsträckning hjälpte till att skapa alternativ till det nu­varande ekonomiska systemet.

Längre version på engelska (longer version available in English!)

Ester Barinaga utgår i sin kritik bland annat från nationalekonomen William Baumols spelregler som beskriver ett belöningssystem typiskt för marknadsekonomin, med tre huvudsakliga spelregler: en fri marknad, privategendom och vinstmotiv.

Varför menar du att dessa kapitalistiska marknadsregler måste ändras?
– Kapitalismen har gett oss framsteg och en ökad levnadsstandard. Men i dess nuvarande form har den också lett till ökad ojämlikhet, miljöförstöring och politisk polarisering. På grund av det ifrågasätts spelreglerna intensivt i dag.

– Ekonomer som Paul Krugman, Joseph Stiglitz och Thomas Piketty visar på hur ökad ojämlikhet faktiskt leder till att själva systemet bryter samman. Marknadsideologin har gjort mycket för oss på vissa områden, men den har gått för långt i förhållande till det den skapades för. Vi talar om jämlikhet – problemet är att det nuvarande systemet inte leder oss dit.

Måste det nuvarande systemet falla samman för att vi ska kunna föreställa oss ett nytt?
– Jag hoppas inte det. I stället hoppas jag att det ska börja med små förändringar. Till exempel går köttkonsumtionen i Sverige nedåt och allt fler väljer ekologiska varor. Förhoppningsvis kan gradvisa individuella och kollektiva förändringar omvandla ekonomin till en mer hållbar och rättvis form.

Hur kan vi åstadkomma nya spelregler?
– Jag tror att vi som lärare bidrar till att upprätthålla de nuvarande spelreglerna och att vi, genom att fråga oss vad vi kan göra, kan försöka hitta vår roll och bli delaktiga i att utlösa en motrörelse. Det finns en entreprenörskapacitet i vårt samhälle, men hur kan vi kanalisera den till projekt som bygger på andra ekonomiska principer? Vi behöver se oss själva som aktiva deltagare i att vidmakthålla – eller förändra – systemet.

– Det finns andra sätt att lägga upp affärsverksamhet än att utgå från vinstmotiv och privategendom, till exempel kooperativ. Men vanligtvis undervisar vi inte om det. I dag drömmer många studenter om att skapa en bättre värld genom att bli sociala entreprenörer. Tänk då på att socialt entreprenörskap inte ens var ett ämne när jag läste företagsekonomi på 90-talet.

Du beskriver din egen forskning som ”handlingsinriktad” och att du aktivt deltar i de entreprenörsprocesser du skriver om. Vad menar du med det?
– År 2010 startade jag projektet Förorten i centrum där vi skapade väggmålningar tillsammans med grupper i utsatta svenska förorter. Sedan skrev jag om processen att mobilisera lokalsamhället och att arbeta för social förändring. Det är handlingsinriktat på så sätt att jag startar något tillsammans med lokalsamhällena – man kan kalla det ”action research”. Tanken är att universitetet ska komma närmare den värld vi studerar. Om vi vill att världen ska förändras måste vi ta fram kunskap tillsammans med människor utanför universitetet.

Kvinna pratar med sex män.

Ett aktuellt exempel på ett sådant samarbete är ditt projekt i Kenya med inriktning på alternativa valutor. Vad handlar det om?
– Lokala valutor är ett fenomen som uppstår vid ekonomisk nedgång. De var vanliga i Europa på 30-talet och även efter krisen 2008. Ändå är det inte många som hört talas om dem. En av valutorna som skapades i Schweiz 1934, WIR, finns fortfarande i dag.

– Just nu ingår jag i ett forskningsprojekt i Kenya som ska studera några av de lokala valutor de redan har i Mombasa och Nairobi. Vi ska undersöka hur det fungerade samt vilka styrningsstrukturer som understödjer lokalsamhället och dess demokratiska processer. Sedan ska vi införa tre nya lokala valutor i Kisumu. Vi hoppas att vi ska kunna skapa lokala kunskapsnätverk och göra dem oberoende av oss.

Vad kan var och en av oss göra?
– Fundera över ditt vardagsliv och medvetandegör dina val. Ingen kan ensam förändra världen, men alla kan göra något. Jag själv försöker leva som jag lär. I höst ger jag kursen ”Re-imagining capitalism” där vi kommer att studera experimentiella sätt att organisera ekonomin. Det handlar om allt från basinkomst, lokala valutor och kooperativa system till sociala obligationer.

Ester Barinaga

Professor i socialt entreprenörskap
Sten K. Johnson Centre for Entrepreneurship på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

E-post: ester.barinaga@fek.lu.se

Ester Barinaga tillträdde som professor vid Ekonomihögskolan i början av 2019. Hon kommer närmast från en tjänst som professor vid Copenhagen Business School (CBS).

Hon har doktorerat i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm (HHS). Hon har en masterexamen i företagsekonomi samt en master i International Management från ESADE Business School i Barcelona.

Läs mer om Esters forskning på Lunds universitets forskningsportal

Ämnet: Entreprenörskap och hållbarhet

Professor Ester Barinaga höll föreläsningen Entrepreneurship and sustainability – do we do the right things as educators? på the European Entrepreneurship Education Workshop 2019 i Lund 28–29 mars 2019.

Intervjun med Ester är baserad på tankarna som hon gav uttryck för under föreläsningen.

Föreläsningens powerpoint-bilder som PDF

Temat: Samtidsspaning

Vad utmärker tankemöster hos oss som lever i Sverige idag? Vilka osynliga föreställningar styr våra tankar? Möt några av universitetets forskare som ger perspektiv på samtiden. Här nya professorn i socialt entreprenörskap Ester Barinaga.

Artikeln har först publicerats i Lunds universitets magasin, LUM.

Läs hela numret här