lu.se

Företagsekonomiska institutionen

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Relevansen i entreprenörskapsforskning synades av internationell publik

Publicerad: 2017-11-24

Vilka har användning av den entreprenörskapsforskning som produceras och hur kan mer relevant kunskap skapas inom området? Det självkritiska temat ”Relevance in entrepreneurship research” diskuterades under Europas största konferens i entreprenörskapsforskning, RENT, och det inledande policyforum som nyligen arrangerades i Lund i regi av Sten K. Johnson Centre for Entrepreneurship vid Ekonomihögskolan.

Forskarna Johan Wiklund och Ester Barinaga samt entreprenören Jan Erik Solem diskuterar hur man kan öka relevansen i entreprenörskapsforskning med professor Hans Landström. Foto: Stina Johannesson

Arrangemanget lockade totalt drygt 300 forskare, entreprenörer och politiska representanter, från såväl kommunalt som nationellt och internationellt håll, som under tre dagar diskuterade entreprenörskapsforskning från många perspektiv och hur frustration kan vändas till utveckling.

Frustrationen bland världens entreprenörskapsforskare grundar sig i en ökad institutionalisering av forskningen där den akademiska tyngden i publikationerna och publiceringarnas bidrag till forskarens karriärmässiga avancemang värderas högre än forskningens relevans för praktiker och forskningsområdet i sig. Denna trend går emot traditionen att entreprenörskapsforskning ska vara tillämpbar och praktiskt orienterad.

Varför måste trenden vändas?

– Jag menar att det finns mycket relevant forskning inom entreprenörskapsområdet som borde utföras och som skulle kunna tillföra kunskap intressant för både entreprenörer och politiker. Men då måste forskarna diskutera med dessa grupper och dessa grupper måste se forskarna som en möjlighet till ökad kunskap. I många fall letar både politiker och entreprenörer efter svar på frågor som det redan finns en hel del kunskap om bland forskare. Här finns ett gap som måste bryggas och tyvärr hjälper inte dagens incitamentstrukturer till med detta, säger Marie Löwegren, föreståndare för Sten K. Johnson Centre for Entrepreneurship som bedriver forskning och undervisning i entreprenörskap på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Förslag till nya policies efterfrågades

Under konferensens inledande policyforum medverkade Håkan Hillefors från Näringsdepartementet, Anna Stenstam, enteprenör och VD för CR Competence, samt Hans Landström, professor i entreprenörskap vid Sten K. Johnson Centre for Entrepreneurship.

Hans Landström och Håkan Hillefors pekade på problematiken med att skapa närhet mellan forskningen, politiken och näringslivet pga verksamheternas skilda incitament, logiker och tidsramar. Hillefors menade att politiker ofta måste försöka hitta en balans mellan den politiska agendan och forskningsresultaten, men framhöll dock att han i sin roll arbetar för att öka kontakten mellan forskare och politiska representanter.

– Jag behöver handlingsinriktade policyförslag, uppmanade Håkan Hillefors och vände sig till den forskande publiken.

Att skapa ett entreprenörskapsråd på Näringsdepartementet, som komplement till det nationella innovationsrådet, skulle vara ett sätt att få tillgång till aktuell forskning, svarade Marie Löwegren.

Incitamenten för nätverkande måste öka

– Nu vet jag att här finns en massa kunskap och att det finns människor som forskar på det jag gör och är intresserade av mig som entreprenör – det visste jag inte innan, konstaterade Anna Stenstam, grundare och VD för kemikonsultföretaget CR Competence AB.

Hon framhöll värdet av det självkritiska temat och menade att fler branscher borde syna sig själva och sina verksamheter. Samtidigt poängterade hon vikten av att inte förändra sig för förändringens skull och att inte försöka vara relevant för alla.

Stenstams uppmaning till Håkan Hillefors från Näringsdepartement var att hålla koll på när nya företag dyker upp och utvecklas.

– Ge oss ett namn, ett nummer, följ oss! manade Anna Stenstam.

Behovet av att politiker, forskare och entreprenörer måste närma sig varandra lyftes även under det efterföljande rundabordssamtalet. Professor Monder Ram, direktör för Centre for Research in Ethnic Minority Entrepreneurship (CREME) vid University of Birmingham menade att inte enbart mötesplatserna mellan akademiker och praktiker måste öka utan även incitamenten för att delta i nätverkande och återkopplade till problematiken med att flest publikationer i välrenommerade akademiska tidskrifter premieras mest inom akademin.

Mötesplatser redan tillgängliga

De efterföljande konferensdagarnas forskningssessioner inleddes med utmanande tal av forskaren Ester Barinaga från Copenhagen Business School, professor Johan Wiklund från Syracuse University och en av Skånes mest välkända entreprenörer, Jan Erik Solem, grundare av framgångsrika företag som Polar Rose och Mapillary.

Medan Ester Barinaga framhöll vikten av att entreprenörskapsforskningen måste bidra till att gynna samhällets hållbara utveckling så betonade Johan Wiklund att de relevanta resultat som kommer ur entreprenörskapsforskningen måste implementeras i undervisningen för studenter. Jan Erik Solem knöt an till tidigare diskussioner om att forskare, politiker och entreprenörer bör närma sig varandra och poängterade att närheten kanske finns närmare än förmodat.

– I Lund och Malmö finns det massor av möjligheter att träffa entreprenörer. Det är bara att ge sig ut!