lu.se

Företagsekonomiska institutionen

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

”Jag vill förstå mer om den onda spiralen”

Publicerad: 2016-10-14

Svenska hushåll har stora skulder – vilket har målats upp som ett problem. Men nationalekonomen Therese Nilsson på Ekonomihögskolan konstaterar: Vi vet fortfarande alldeles för lite för att säga om det är skuldsättningen i sig som skapar ohälsa – eller kanske i själva verket ohälsan som skapar skulderna.

Den som någon gång levt på stipendier och plötsligt inte har någon taxerad inkomst har varit med om det. Den som gått i konkurs eller skilt sig också. Då kommer det nämligen plötsligt brev från låneinstitut du aldrig tidigare hört talas om. De erbjuder dig snabba lån där du inte måste kreditprövas. Räntan blir därefter. De så kallade sms-lånen kan vara frestande i vissa skeden av livet.
– Och självklart är det skillnad på att ta ett sådant lån, och att ha ett bolån med din bostad som säkerhet, säger Therese Nilsson.
Hon är docent på Ekonomihögskolan i Lund och forskar bland annat på ekonomi och ohälsa.

– Om man vänder på det: Är det inkomsterna som gör att vi mår bra, eller är det när vi mår bra som vi kan generera inkomster?
För det är inte skuldsättningen i sig som skapar ohälsa, tror Therese Nilsson.

Svenskarnas skulder mestadels bostadslån
Det finns, konstaterar hon, många förklaringar till varför de svenska hushållen idag har rekordstora skulder, både historiskt och om man jämför internationellt.
– Vi har just nu väldigt låga räntor. Vi har en kraftig digitaliseringsprocess som gör det enklare att ta snabblån. Svenska banker har också haft möjlighet att låna ut pengar. Det finns också institutionella förklaringar, som bostadsmarknaden. En väldigt stor del av svenskarnas skulder består av bostadslån.

Att kunna låna är också en möjlighet att göra saker som annars inte hade gått, poängterar Therese Nilsson.
– Om du tar på dig lån, har du möjlighet att investera i saker som skulle kunna gynna dig i framtiden, som boende och utbildning. Så länge du vet att du kommer att tjäna pengar under ditt liv, är det inget problem.
Hon vill hellre använda termen ekonomisk knapphet. När det inte går att betala räkningarna. När ett trasigt kylskåp blir en katastrof.

– Det finns brittiska och amerikanska studier som visar på ett visst samband mellan att vara skuldsatt och känna stress. I Sverige har det framför allt gjorts intervjustudier med folk som finns i kronofogdens register, eller som redan har skuldsanering. Och då har det ju redan gått väldigt långt.
Men om man istället för att låta folk själva rapportera sin stressnivå och berätta hur de mår, undersöker objektiva mått som till exempel i hur hög utsträckning de äter receptbelagd medicin, händer något intressant, berättar Therese Nilsson.
– Sambandet som vi trodde fanns verkar inte finnas. Läkemedelskonsumtionen är inte större hos dem som har betalningssvårigheter. Hade jag bara tagit hänsyn till statistik, hade jag trott att skuldsättning skapar psykisk ohälsa.

Begränsa lånemöjligheter – eller se till att förbättra hälsan
Therese Nilsson menar att det kan vara så att det går på andra hållet: ohälsan kan mycket väl ha funnits redan före skuldsättningen.
– Och då handlar det kanske snarare om att vi behöver se till att agera i ett väldigt tidigt skede vad gäller till exempel depression. Ur ett policyperspektiv är det ju väldig skillnad: ska vi begränsa folks möjlighet att låna – eller vi ska se till att försöka förbättra folks hälsa? Det vi vill ta reda på är var och hur den onda spiralen börjar.
Tillsammans med kollegorna på Ekonomihögskolan har hon byggt upp en stor kunskapsbas i ämnet.
– Vi vill bygga vidare på det arbetet. Kunna dra mer långtgående slutsatser. Om det här är ett samhällsproblem, måste vi förstå dynamiken i det och kunna angripa det på rätt nivåer.

En längre version av texten finns i senaste numret av LUM.